I SEO-arbetet med vilken webbplats som helst är ett oumbärligt steg att analysera dess sitemap.
Kontrollera om den har en, vad den innehåller och om den kan förbättras…
På små webbplatser är det viktigt, men på stora, som ecommercebutiker med flera varumärken, är det helt avgörande eftersom optimering av crawl budget –den tid som Googles bot har tilldelats för att crawla vår webbplats– är ett måste om vi vill ranka bra på konkurrensutsatta sökord.
Och ett sätt att göra det är att hantera sitemapen korrekt.
I den här artikeln vill jag förklara hur du analyserar den. Men om du är ny inom SEO börjar vi först med grunderna…
Índice de Contenidos del Artículo
Vad är en Sitemap?
En Sitemap, eller Sitemap.xml, är helt enkelt en fil eller en uppsättning filer i formatet .xml som talar om för botar vilka URL:er som utgör vår webbplats.
Om du inte redan vet det innehåller en .xml-fil flera poster, var och en med olika värden för vissa egenskaper:

Även om den ser ut så här kan du tänka på den som en Excel-fil där varje rad visar en post och varje kolumn värdet för en viss egenskap i den posten.
Du kan faktiskt öppna den med Excel:

Som jag sa bör den filen innehålla alla URL:er på vår webbplats som vi vill att Google ska crawla.
Den nyansen är viktig, eftersom det kan finnas URL:er som vi av olika skäl inte vill indexera (juridiska meddelanden, användarens kundområde) och som därför inte bör finnas i sitemapen.
Filen måste laddas upp till vår server. När den finns där (alla CMS har sätt att skapa den) skickar vi URL:en till Google Search Console så att Googles crawler kan börja crawla den.
Nu när du vet vad den är ska jag förklara hur du analyserar den.
Processen för att analysera en Sitemap
Jag kommer att använda Screaming Frog, förmodligen det mest kraftfulla verktyget som finns för on-page SEO.
Så börja med att installera det på din dator.
När du har gjort det förklarar jag hur du genomför de tre nödvändiga stegen.
#1. Ta reda på sitemappens URL
För att analysera en sitemap måste du först få tag på den.
Och om det gäller vår webbplats eller ett projekt som vi hanterar kan vi alltid gå till GSC.
Men om vi vill analysera en konkurrents sitemap (ja, det går också) måste vi hitta den.
För att göra det öppnar vi filen robots.txt.
Den filen finns i domänens rotkatalog. Exempel:
https://www.yopongoelhielo.com/robots.txt
När vi öppnar den ser vi något i stil med detta:

Där finns URL:en som vi behöver.
Vi kopierar den och öppnar Screaming Frog.
#2. Konfigurera Screaming Frog
Här ska vi ändra två saker.
Den första är valfri och jag har faktiskt inte sett att den förändrar resultaten, men jag gör det av gammal vana.
Jag menar att öppna inställningarna och, under “User-Agent”, välja Googlebot (Smartphone), för att efterlikna Googles crawler:

Den andra är obligatorisk och innebär att ställa Screaming Frog i listläge, så att det bara crawlar URL:erna i sitemapen och inga andra:

#3. Importera sitemapen
Klicka nu på Importera och sedan på “Ladda ned XML-sitemap”:

Klistra in sitemappens URL som vi kopierade från robots.txt i programmet:

När vi bekräftar börjar programmet crawla URL:erna i sitemapen:

En sak till: om URL:en vi har angett är en “sitemap över sitemaps”, alltså en “index”-sitemap som innehåller andra sitemaps (mycket vanligt om du använder SEO-pluginet Yoast i WordPress för att skapa den), kan programmet fråga om vi vill bearbeta alla URL:er, och då svarar vi ja.
Nu är förberedelserna klara.
När Screaming Frog har bearbetat hela sitemapen börjar den riktiga analysen.
Insikter och punkter att analysera
När verktyget har samlat in informationen kan vi besvara vissa frågor som är relevanta för SEO.
Hur många URL:er finns i sitemapen?
Screaming Frog talar om det:

Det är intressant att till exempel jämföra denna siffra med antalet URL:er som är indexerade i Google, vilket vi hämtar från Google Search Console:

Om det finns skillnader –och det brukar det göra– måste vi hitta orsaken. Och avgöra om skillnaderna är rimliga eller inte.
Förresten är rekommendationen att varje sitemap innehåller högst 1 000 URL:er. Om din webbplats har fler är det bäst att skapa flera sitemaps som nås från den huvudsakliga.
Fast om jag ska vara ärlig gör jag det bara om jag ser indexeringsproblem i GSC.
Finns det icke-indexerbara URL:er i sitemapen?
Alla URL:er i sitemapen bör vara indexerbara. Faktum är att få URL:er indexerade är det grundläggande syftet med sitemaps, så vi bör inte inkludera några “icke-indexerbara” URL:er.
Screaming Frog avslöjar om det finns några:

Ett annat sätt att se dessa uppgifter, och några av dem som vi ska gå igenom, är via sitemappens egen meny:

Innehåller den URL:er som blockeras i robots.txt eller är kanoniserade?
I den här kolumnen ser vi om något av dessa fall förekommer, vilket det inte borde göra.

När vi talar om “kanoniserade” URL:er menar vi förresten URL:er i sitemapen vars meta “canonical” pekar på en annan URL. Endast den senare bör finnas i sitemapen.
Om vi ser en sådan URL behöver vi bara klicka på den, så visar verktyget den kanoniska URL:en (den som bör finnas i sitemapen):

Finns det paginerade sidor?
Med paginerade sidor menar jag sida 2 och efterföljande sidor som visas i produktlistor i en ecommercebutik eller i artikellistor på en blogg.
Ingen av dem bör finnas i sitemapen.
För att kontrollera detta tittar vi på den här kolumnen och kontrollerar visuellt att de inte finns:

Finns det föräldralösa sidor?
En föräldralös sida är en sida som inte har några länkar som pekar till den från andra sidor på webbplatsen.
Det innebär att den bara kan nås om du känner till URL:en, och sådana sidor är därför inte relevanta för din webbplats.
En sida som finns i sitemapen antas vara viktig, så vi bör inte lägga till några föräldralösa sidor där.
Här kan vi kontrollera att det inte finns några:

Finns det 301- eller 404-koder?
Det handlar om två svarskoder som servern returnerar när en resurs, till exempel en webbsida, begärs.
Här kan vi se kodvärdena för varje URL i sitemapen:

Koderna 301 är omdirigeringar.
I sitemapen bör det bara finnas slutliga URL:er, eftersom omdirigeringar slösar bort mycket värdefull tid för Googlebot.
Koderna 404 är felkoder som orsakas av URL:er som inte finns. Självklart bör vår sitemap inte innehålla några sådana.
Sidornas relevans
Hittills har vi tittat på felen.
Det som återstår att analysera på stora webbplatser är om alla inkluderade sidor är relevanta, eller om det vore värt att “beskära” sitemapen lite så att Googles crawler inte “går vilse bland grenarna” (ordvitsen var ofrånkomlig).
Här är det upp till dig (eller din SEO-specialist) att avgöra om URL:er ska uteslutas.
Som du ser ovan har sitemapen för Yo pongo el hielo 22k URL:er, medan Google har indexerat 30k och crawlat 230k utan att indexera dem, alltså elva gånger fler:

Alla dessa URL:er är sekundära för oss och vi vill inte att de visas i Googles SERP:er på bekostnad av sämre ranking för andra som absolut borde visas.
Därför gör vi bland annat så att de lämnas utanför sitemapen.
Med det här exemplet hoppas jag att det är tydligt hur du finslipar din sitemap.
Därmed har vi gått igenom de analyspunkter du bör kontrollera i webbplatsens sitemap för att hålla den i trim.
Det var väl inte så farligt?
Slutsatser
Genom artikeln har du sett hur du analyserar webbplatsens sitemap och vilka aspekter du behöver kontrollera.
Jag hoppas att du tar med dig att det inte alls är komplicerat att analysera en webbplats sitemap (att rätta den är förstås en annan sak).
Processen består av bara tre steg och verktyget sköter allt. Det finns inte heller särskilt många punkter att analysera…
Om ändå alla delar av webbplatshantering vore lika enkla…
Hur som helst publicerar jag varje vecka en artikel om digitala affärer, vissa enklare och andra svårare, precis som det brukar vara.
Du får en ny artikel via e-post varje torsdag genom att prenumerera här.

Lämna ett svar